M - m
Maal
marki.
luste, lostoe
Maal-zeichen
marki.
Machen
meki; doe.
san joe de doe?
(wie befindest du dich?)
fa joe tan?
- das nicht mit Händen gemacht ist
disi no meki nanga hanoe
er hat mich zum Koch gemacht
a potti mi na koki
Holz m.
pliti hoedoe
e. Lied m.
meki wan singi; potti na singi
Licht m.
letti faja; letti kándera
e. Faust m.
tai kofoe
den Anfang m.
bigin
sich auf den Weg nach N. machen
teki pasi go na N.
sich über einen her m.
diki; griti; ronwei
ich will dir Beine m.
mi sa gi joe foetoe
Feierabend m.
komopo na wroko
sich nichts aus jem. m.
no teli hem; no ke vo hem
ich mache mir nichts daraus
mi no ke vo dati; a don ke mi boutoe; mi no broetoe, efi joe doe so [a.]
es ist nichts zu m.
wi no kon doe noti; noti de vo doe.
Macht
magti; tranga.
a no de na mi tranga; mi no habi magti vo doe dati
seine M. war gebrochen
hem tranga kom broko
mit aller seiner M.
nanga ala hem tranga
einem M. geben, zu
gi hem magti vo; magti hem vo .
Mächtig
tranga.
zon tranga
er ist seiner selbst nicht m.
a no sabi hem srefi moro; a no de Masra vo hem srefi
eines m. werden
masra hem; magti hem; dwingi hem.
Mädchen
wendje; pikìn oeman.
pikìn wendje.
Magd
oeman-foetoe-boi.
hoso-man
Küchenmagd
botri-man
Kuhmagd
kow-man.
Magen
njanjám-zaka; bele; zaka vo bele; maag [h.].
Mager
mangri.
kom mangri.
Magnet
njam-hoso kali kompe; dapee bakjaù de, arata moese de toe.
Mähen
koti.
koti wiwiri (od. grasi).
Mahl
dina
(Abends)
saba
Gastmahl
trakteri
beim Mahle sein
sidóm na tafra; njam dina; njam saba
das h. Abendmahl
santa tafra; gran boen; àvond-maal [h.]
zum h. Abendmahl gehen
go no tafra vo Masra; go na àvondmaal.
Mahlen
griti
(in der Mühle)
mala; mieli; wroko na mieli
Welschkorn
griti karo
Zuckerrohr
mala (od. mieli) kjen.
Mahnen
wàarskouwe.
haksi paiman.
Majestät
majesteiti; majesteiti-fasi; glori-fasi.
Major
majoòr; komandanti.
Makel
flaka; foutoe.
sondro flakra [sic]; sondro foutoe.
Mal
tron; leisi.
wán tron
noch einmal
wán tron moro
zweimal
tòetron
zweimal so viel als
toetron so meni, leki
das erstemal
da fosi tron (od. leisi)
das zweitemal
vo toe tron
das letztemal
da báka-tron; da baka leisi
diesmal
di leisi; disi tron; ditron
für diesmal
vo di tron
ein andermal
wan tra tron; wan tra leisi
manchmal
wánwantron; som tron
oftmal
nofo tron
vielmal
nofo-tron
allemal
ala-tem
auf einmal (plötzlich)
na wán bro.
Malen
teeken
(anstreichen)
fervi
jem. malen
poeloe hem portréti; poeloe hem
vor Augen m.
potti na fesi.
Mammon
grontapo-goedoe.
dem bedriegi-goedoe vo grontapo.
Man, gegeben mit
soema; joe; dem.
dem gi dem moni
man sagt
soema taki; dem taki.
Manchmal
wánwantron; som-tron; nofo-tron.
Mandel
amandra.
amandra-melki.
Mangel
gebrék.
habi gebrék; de na gebrék
in M. gerathen
kom na gebrék.
Mangeln
mankeri.
a mankeri toe sren; a liebi toe sren
an mir soll es nicht m.
vo mi?, mi no a mankeri.
Manier
maniri
was sind das für Manieren?
'soortoe maniri dati?.
Manierlich
fansòendroekoe; nanga maniri.
sabi maniri.
Mann
soema
(Geschlechtsbezeichnung)
man-soema
(Ehemann)
man
e. guter M.
wan boen soema
die Männer allein
dem man-soema wawán
es ist mein Mann
da mi man
ich habe keinen Mann
mi no habi man
ein Wort, ein Mann
man na woord.
Männlich
man -.
wan man pikìen
es ist ein männliches
da wan man-wan.
Mark
fatoe na ini boon
(im Holze)
hatti
(Grenze)
marki.
Markt
wo'woje; markti.
pikìn-foto
-leute
wo'woje-man
-platz
wo'woje-plesi.
Marter
pina.
pina-man
-woche
pina-wieki.
Martern
e. .
pina hem; pina pina hem.
Maß, Maaß
marki.
nanga marki
das rechte M.
da reti marki
M. nehmen
teki marki
wenn's M. voll ist, läuft's über
bali foeloe, a ron abra
Maßstab, -stock
marki-tiki.
Masche
steeki.
wan steeki fadóm.
Maße, Maaße
pása-marki
du quälst mich über alle M.
joe de trobi pasá pásamárki
gehöriger M.
so leki a fiti
einiger M.
pikìn so
verabredeter M.
so leki wi ben taki makandra; so leki wi ben potti mofo makandra; so leki wi ben korderi taki; so leki wi ben potti.
Masse
hipi; massa, [h.].
da heelie hipi (od. massa).
Materie
sani
(Eiter)
mantèri; soro-watra; eter [h.].
Matt
zwaka; weri.
kom zwaka
ich bin sehr m.
mi skin broko; mi skin lábraka
Sonnenblitze macht m.
tranga zon broko skin; tranga zon gi broko skin.
Matte
matta
(Schlafmatte von Binsen)
papaja.
Mauer
muur; stoon-muur.
troffel
-werk
stoon-wroko.
Maul
mofo.
hopo hem mofo bradi
das M. halten
tapo hem mofo
halt's M.!
tapo joe mofo
kein Blatt vor's M. nehmen
no tapo hem mofo; taki krin
ein großes M. haben, (viel zu entgegnen wissen)
habi tranga mofo
ein böses M. haben
gi asranti taki; taki asranti.
Maul-affen feil haben
baboeká; hopo mofo bradi de wakti.
mofo-man
-schelle
klap na mofo
-trommel
trompoe
(bildlich)
mofo-drom
die Maultrommel ist nicht schwer zu spielen, (Schwätzen ist leicht; mit dem Munde ist's keine Kunst)
mofo-drom no hebi vo pre.
Maurer
métselaar.
métselaar-wroko
-kelle
troffel
-meister
métselaar-basi.
Maus
muis'muisi.
muis'muisi-fal; muis'muis-fal [sic]
(in Gestalt einer 4)
abiti
-loch
muis'-muisi-horo
-still
pi
sei Mausestill!
tan pi!
Mausen
kisi muis'muisi
die Katze kann's Mausen nicht lassen
tigri ouroe, ma hem peni no kabá
(entwenden)
foefoeroe.
Medicin
dresi; dresi-watra.
dringi dresi.
Meer
zout-watra; da bigi zout-watra; zee; da bigi zee.
na zee-kanti-sei
Meeres-ufer
zee-kanti
-woge
bigi praná; bàre vo zee.
Mehl
blom
(von einheimischen Früchten)
grin
Welschkorn-mehl
karo-grin
ein Faß Weizenmehl
wan bali blom
Wurmmehl
hoedoe-siri
Mehl-faß
blom-bali
-klöschen
blom-adompli.
Mehr
moro.
moro jete
nicht m.
no moro
m. und m.
moro moro
nicht m. als recht
no moro leki reti
ich werde es nicht m. thun
mi no sa doe moro
mehr als
moro leki
es sind schon mehr als zwei Jahre vorüber
moro leki toe jari pasá kabá
mehr-mals
moro leki wantron; nófotron.
Meiden
no bemoejoe nanga dasani; libi dasani
das Böse m.
kibri hem srefi vo ogri
die Kirche m., sie nicht besuchen
koti foetoe vo kerki.
Mein
mi; vo mi.
mi tatà; da tatà vo mi
es ist mein
da vo mi
du bist mein
joe de vo mi.
Meineid
falsi sweri.
sweri wan falsi sweri.
Meinen
denki; meene; membre; memre; bribi.
habi boen (ogri) membre vo hem.
Meinesgleichen
da mi spele; vo mi spele.
da soema na mi spele; da soema de vo mi spele.
Meinung
membre, memre.
doe dati nanga ópregti hatti
meiner M. nach
so leki mi denki.
Meist
pikìn-moro ala; meest [h.].
pikìn-moro ala soema; meest ala soema.
Meister
meester [h.]; masra.
basi
ein M. in Israel
wan meester vo Isarel [sic]
Zimmer-meister
timre-basi
mein M. (Herr)
mi masra
M. sein, (herrschen)
de masra
sie blieben M. vom Schlachtfeld
dem tan masra vo da feti
es fällt keine M. vom Himmel
aranja moe groen, bifo a repi.
Meistern
soekoe (od. finni) foutoe na hem; poeloe hai gi hem.
Melden
seni njoesoe kom (od. go); seni taki; seni bòodskopoe; gi kènisi.
meki mi kom sabi.
Melone
spaans-beki.
watra-moen.
Memme
frede-hatti-soema; frede-soema.
Menge
hipi; hipi hipi.
foeloe soema; wan bigi hipi soema
eine ganze M.
wan heeli hipi.
Mengen
moksi; mengi [h.].
bemoeje nanga dasani
sich in e. Gespräch
potti mofo na ini.
Mensch
soema.
ala soema
es ist kein M. da
no wan soema de
was ist das für ein M.?
hoesoema ('osoema) dati
(im Gegensatz zu Engeln und Thieren)
liebi-soema
Er ist Mensch geworden
a tron wan liebi-soema.
Menschen-blut
broedoe vo liebi-soema.
helpi vo liebi-soema
-kind
liebi-soema
-menge
wan bigi hipi soema
-scheu, er ist m.
a frede soema
-sohn
Soema-pikìen
-stimme
liebi-soema stem.
Menschheit
liebi-soema, [pl.]
(Weise)
liebi-soema-fasi.
Merk
marki
(in der Schule)
les.
Merken
bemerki; si; kom sabi
auf etw.
potti jesi na
sich etw.
membre, memre
merk' dir das wohl!
membre dasani boen!
Messen
marki; teki marki.
marki da klosi.
Messer
nefi.
sebi-nefi
Taschenmesser
zaka-nefi; knépi-nefi
Messer-rücken
nefi-baka
-scheide
nefi-mofo
-spitze
mofo vo nefi.
Messing
redi kopro.
redi-kopro-draat.
Metzger
slagtri, slaktri.
broko hem foetoe vo soso; broko foetoe soso.
Miauen
miàu.
poespoesi de miàu; poespoesi de bari.
Miene
fesi.
meki wan soewa fesi
gute Miene zum bösen Spiele machen
joe lafoe, leki dem platìe bakjàu na Domboergoe, dem no gi joe hafoe.
Miethe
joeroe wan hoso
Leute
joeroe soema.
Milch
melki.
bobi-watra, [a.]
aus M. macht man Butter
dem teki melki, meki botro.
Mild
safoe; safri; vrìendliki; boen.
Mildern
bedari; meki a kom bedari; meki a kom saka; saka; poeloe hafoe.
Militär
dem soldati, [pl.]; militeeri [h.].
Miliz
dem borgroe [pl.]; skuttery` [h.].
Million
miljòen [h.]; doezend tron doezend.
Mindern
mindre; poeloe hafoe; sáka.
kom moro wèniki.
Mißbrauchen
mísbruiki.
joe no moe mísbruiki da nem vo Masra joe Gado.
Mischen
moksi.
bemoeje nanga dasani
sich in's Gespräch
potti mofo na ini.
Mischmasch
wan moksi moksi-sani; mengi-moesoe [h.].
Mißfallen
a no boen na mi; a no fiti mi hai; mi no lobbi dati; mi no tevrede nanga dati.
Mißgriff
abuisi.
misi hanoe
(bildl.)
meki wan abuisi; misi.
Mißhandeln
e. .
mishandri hem; handri hem slekti; strafoe hem toemoesi.
Mißlich
hebi.
wan hebi-sani; trobi-sani.
Mist
kakà; dati.
doti-horo.
Mißtrauen
v.
einem.
no habi vertroùw na hem; no vertroùw hem; habi ogri membre vo hem.
Mißverstehen
no jeri boen; no verstàa reti; meki wan abuisi.
Mit
nanga.
nanga hem
mit Wasser taufen
doopoe nanga watra
m. Namen nennen
kali nanga nem
zugleich mit
moksi nanga
Milch m. Zucker
melki nanga soekroe
mit der Zeit
bambèi; nanga tem
m. Tagesanbruch
na moesoe-dei; dei-broko.
Mitarbeiter
masra-ningre
(biblisch)
mede-helper [h.]
(Kamerad)
kamerati.
Miteigenthümer
mede-èigenaar [h.].
a habi wan pòrsie na ini da pranasi.
Mitgefühl
sari-hatti; mède-lyden [h.]; zwaka hatti; zwaka vo; fili vo -.
Mitglied
lèdemaat [h.]; lidmaat; leden [h.].
wan lèdemaat vo wi gemeente; wan soema vo wi gemeente.
Mithin
vo da hede; vo dati hede; dati hede; dus [h.]; dosoe.
Mitleid, Mitleiden
sari-hatti; mèdelyden [h.]; sari; zwake; fili -.
vo hem
aus M.
vo sari-hatti
M. mit jem. haben
habi wan sari vo hem; habi sari-hatti vo hem; habi mèdelyden nanga hem; habi broko hatti vo hem.
Mittag
mindri-dei, dina-tem; dina.
zon tanapoe
zu M. essen
njam dina
nach M.
baka dina
die Königin von M.
da koningin vo Zuid-kondre.
Mittags-essen
dina.
breki-ruste
M. halten
de na breki-ruste
(ein Mittagschläfchen machen)
hali baka pikìnso
-stunde
breki-joeroe
in der Mittagsstunde durcharbeiten, keine M. halten
holi breki
-zeit
dina-tem.
Mitte
reti mindri.
na dem mindri.
Mittel
dresi
Abführmittel
poergàsi.
Mitten
na mindri; na mindri vo.
na mindri pasi
m. in der Nacht
na mindri neti
m. unter den Tigern
na mindri vo dem tigri
m. unter sie
na dem mindri
m. innen
reti na mindri
m. im Paradiese
reti mindri na ini parady`si.
Mitternacht
mindri-neti.
na mindri-neti
nach M.
na baka mindri-neti.
Mittheilen
gi hafoe.
gi poti-man hafoe; gi hafoe na potiman
Neuigkeiten m.
tjari wan njoesoe kom.
Mittler
mindri-man; míddelaar [h.].
Möbel
sani; meuble [h.].
hem sani; hem meuble.
Mode
fasi; modo [h.]; smak.
da laatste smak.
Mögen
wani; mag.
a no wani
er mag (darf) das nicht thun
a no mag doe dati.
Möglich
mòogelyk [h.].
ala soortoe sani
sein Möglichstes thun
doe hem best.
Moment
momenti; bro.
na wan bro.
Mond
moen.
moen dede; doengroe moen
neuer Mond
njoe moen
der Mond geht unter
moen de saka; moen go slibi
- nimmt zu
moen de gro
nimmt ab
moen de broko
Vollmond
foeloe-moen
es ist V.
moen bigi
Mondschein
moen-kenki
-sucht, -süchtig
moen-siki
die Mondsucht plagt ihn, er ist mondsüchtig
moen-siki de trobi hem; a de pina nanga moen-siki.
Mord
kili.
kili-wroko
e. M. verüben
doe wan kili-wroko; kili-soema.
Morgen
s.
mámantem.
di mámantem
den ganzen M.
da heeli mámantem
jeden M.
ibri mámantem
guten M.!
goemára
- sagen
taki goemara.
Morgen
adv.
tamara.
ta-tamara [sic] mámantem; dei-broko mámantem
morgenden Tages
dei-broko; tamara
morgen, morgen nur nicht heute, sprechen alle faulen Leute
areèn-tem tingi-fouwloe wani meki hoso, dre-tem a de vergiti.
Morgen-andacht
mámantem-kerki.
moesoe-dei
zuerst kommt die M., dann Tagesanbruch; dann geht die Sonne auf
fosi moesoe-dei broko, dan dei broko, dan zon hopo
-gruß
goemara
einem e. M.g. bieten
taki hem goemara
-land
oost-kondre
-stern
dei-star
-stunde
mámantem-joeroe.
Morgens
mámantem.
mámantem froekoe
sehr früh M.
na moesoe-dei; bifo-moesoe dei.
Mörser
montiri.
matta
Mörser-keule
montiri-tiki; matta-tiki.
Mucke
kaprisi.
a habi hem kaprisi.
Mücke
maksita [sic].
maksita [sic] de beti
Mücken-wedel
wa'wai.
Mucken
sori kaprisi; meki doen-.
Mucksen
tan tiri, no hopo joe mofo!; tan pi!
Müde
weri.
kom weri
müde vom Gehen
weri vo waka
ich bin diener m.
wi weri nanga joe.
Muffig
mef [h.]; boekoè; pori; verrotoe.
Muhamedaner
a habi da Sokko-bribi
(die Sokko-neger sind Muhamedaner).
Mühe
mòeiti; trobi; pina; broko hede.
trobi; gi trobi; pina
die Arbeit macht keine M.
da wan wroko, disi no ha trobi
M. haben
pina; pina pina
keine M. sparen
na spare wan mòeiti
es ist der M. nicht werth
a no waarti da mòeiti.
Mühen, sich
meki móeiti; doe mòeiti; doe hem best; pina; pina pina.
Mühle
mieli.
winti-mieli
Mühl-stein
miel-stoon.
Muhme
mozi; tanta; sisa-pikìen; brara-pikìen.
Mühsam
hebi; trobi -.
wan trobi-wroko.
Mühselig
pina -, trobi -.
wan pina-liebi; trobi-liebi.
Mund
mofo.
hopo mofo
den M. halten
tapo mofo
sich den Mund ausrede, bluthig reden
broko hem mofo soso (od. vo soso)
sich den M. müde reden
weri hem mofo vo soso
einem über den M. fahren
gi hem asranti mofo; gi hem bigi mofo
sein M. steht nie still
hem mofo de waka waka
Mund-glaube
mofo-bribi
-stück
mofo.
Munkeln
tori de waka waka ondro ondro, taki .
Munter
vròliki
(nicht schläfrig)
nanga krin hai.
Mürbe
safoe.
meki a kom safoe; safoe hem.
Murren
knoroe, knoer; mandi.
vo dati
wider jemand
mandi nanga hem
ohne Murren
sondro knoroe.
Musik
muziki.
pre (od. meki) muziki.
Muskite
maksita.
maksita de beti mi
Muskiten-netz
maksita-klosi.
Musselin
moeselìen [h.]; kamerdoek [h.].
Müssen
moese, moe; verpligti vo.
da mi moe kom?
es muß herauskommen
a moese komoto
ich muß gehen
mi verpligti vo go
ich muß (weg) gehen
mi moe go.
Müssig
sondro wroko.
loiri
sich m. herumtreiben
waka jajo
e. m. (träger) Mensch
wan loiri (od. lezi) soema.
Müssiggang
loiri-fasi; lezi-fasi.
lezi-fasi de da loetoe vo ala ogri.
Muster
monster [h.]; modél; patròn; voorbeeld [h.].
Muth
hatti; man-hatti.
teki hatti
einem M. machen
gi hem hatti
einem den Muth benehmen
meki a lasi hatti
M. haben
habi man-hatti
den M. haben, zu
habi hatti vo
den M. verlieren
lasi hatti
der M. ist ihm entfallen
hem hatti fadóm
sein Müthchen kühlen
poeloe hem luste (lostoe)
du weißt nicht, wie mir zu Muthe ist
joe no sabi, san de na ini mi hatti.
Muthig
man-hatti -.
man-hatti-soema.
Muthwille
prefoeroe.
da boi meki prefoeroe nomó.
Muthwillig
prefoeroe -.
wan prefoeroe-boi
(absichtlich)
expressi
er hat es m. gethan
a doe dati expressi.
Mutter
mamà; nenne.
mòedroe
(Gebärmutter)
moeroe
die M. alles Bösen
da loetoe vo ala ogri
Mutter-leib
bele; moeroe
von Mutterleibe an
sinsi mi mamà bele
-sprache
kondre-tongo; kondre
er spricht seine Muttersprache
a de taki hem kondre-tongo; a de taki kondre.
Mütze
moesoe.
bre-moesoe.
Copyright © 2003