M - m

M.
Maal marki. luste, lostoe Maal-zeichen marki.
Maaß Lihatlah: Maß.
Machen meki; doe. san joe de doe? (wie befindest du dich?) ’fa joe tan? - das nicht mit Händen gemacht ist disi no meki nanga hanoe er hat mich zum Koch gemacht a potti mi na koki Holz m. pliti hoedoe e. Lied m. meki wan singi; potti na singi Licht m. letti faja; letti kándera e. Faust m. tai kofoe den Anfang m. bigin sich auf den Weg nach N. machen teki pasi go na N. sich über einen her m. diki; griti; ronwei ich will dir Beine m. mi sa gi joe foetoe Feierabend m. komopo na wroko sich nichts aus jem. m. no teli hem; no ke vo hem ich mache mir nichts daraus mi no ke vo dati; a don ke mi boutoe; mi no broetoe, efi joe doe so [a.] es ist nichts zu m. wi no kon doe noti; noti de vo doe.
Macht magti; tranga. a no de na mi tranga; mi no habi magti vo doe dati seine M. war gebrochen hem tranga kom broko mit aller seiner M. nanga ala hem tranga einem M. geben, zu gi hem magti vo; magti hem vo —.
Mächtig tranga. zon tranga er ist seiner selbst nicht m. a no sabi hem srefi moro; a no de Masra vo hem srefi eines m. werden masra hem; magti hem; dwingi hem.
Madame Missi.
Mädchen wendje; pikìn oeman. pikìn wendje.
Made worom; fini worom.
Mademoiselle pikìn Missi.
Magazien makzìen; losoe.
Magd oeman-foetoe-boi. hoso-man Küchenmagd botri-man Kuhmagd kow-man.
Magen njanjám-zaka; bele; zaka vo bele; maag [h.].
Mager mangri. kom mangri.
Magerkeit mangri; mangri-fasi.
Magnet njam-hoso kali kompe; dapee bakjaù de, arata moese de toe.
Mähen koti. koti wiwiri (od. grasi).
Mahl dina (Abends) saba Gastmahl trakteri beim Mahle sein sidóm na tafra; njam dina; njam saba das h. Abendmahl santa tafra; gran boen; àvond-maal [h.] zum h. Abendmahl gehen go no tafra vo Masra; go na àvondmaal.
Mahlen griti (in der Mühle) mala; mieli; wroko na mieli Welschkorn griti karo Zuckerrohr mala (od. mieli) kjen.
Mahlzeit dina; njanjám.
Mahnen wàarskouwe. haksi paiman.
Mährchen anansi-tori.
Mai Mei [h.].
Mais, Welschkorn karo.
Majestät majesteiti; majesteiti-fasi; glori-fasi.
Major majoòr; komandanti.
Makel flaka; foutoe. sondro flakra [sic]; sondro foutoe.
Mäkeln, an einem soekoe (od. finni) foutoe na hem.
Mäkler màkelaar [h.].
Makrele makrede.
Mal tron; leisi. wán tron noch einmal wán tron moro zweimal tòetron zweimal so viel als toetron so meni, leki das erstemal da fosi tron (od. leisi) das zweitemal vo toe tron das letztemal da báka-tron; da baka leisi diesmal di leisi; disi tron; ditron für diesmal vo di tron ein andermal wan tra tron; wan tra leisi manchmal wánwantron; som tron oftmal nofo tron vielmal nofo-tron allemal ala-tem auf einmal (plötzlich) na wán bro.
Malen teeken (anstreichen) fervi jem. malen poeloe hem portréti; poeloe hem vor Augen m. potti na fesi.
Maler fervi-man.
Mama mamà.
Mammon grontapo-goedoe. dem bedriegi-goedoe vo grontapo.
Man, gegeben mit soema; joe; dem. dem gi dem moni man sagt soema taki; dem taki.
Manati, Seekuh zeekoe.
Manche som; nofo; foeloe.
Mancherlei foeloe soortoe.
Manchmal wánwantron; som-tron; nofo-tron.
Mandel amandra. amandra-melki.
Mandel, Mangel mangroe.
Mandeln, Mangeln mangroe. mangroe klosi.
Mangel gebrék. habi gebrék; de na gebrék in M. gerathen kom na gebrék.
Mangeln mankeri. a mankeri toe sren; a liebi toe sren an mir soll es nicht m. vo mi?, mi no a mankeri.
Mango manja.
Mangrove mangro.
Manier maniri was sind das für Manieren? 'soortoe maniri dati?.
Manierlich fansòendroekoe; nanga maniri. sabi maniri.
Mann soema (Geschlechtsbezeichnung) man-soema (Ehemann) man e. guter M. wan boen soema die Männer allein dem man-soema wawán es ist mein Mann da mi man ich habe keinen Mann mi no habi man ein Wort, ein Mann man na woord.
Mannhaft sein habi man-hatti.
Mannhaftigkeit man-hatti.
Mannigfaltige difrenti; foeloe soortoe.
Männlich man -. wan man pikìen es ist ein männliches da wan man-wan.
Mannsperson, Mannsleute man-soema.
Manschen, im Wasser pre na ini watra.
Mantel manter. purpur-manter.
Mantelsack patoto.
Mark fatoe na ini boon (im Holze) hatti (Grenze) marki.
Marke marki. blekri.
Marken marki.
Markt wo'woje; markti. pikìn-foto -leute wo'woje-man -platz wo'woje-plesi.
Markten soekoe mindre.
Marsch! (geh' weg!) mars!; p'sa!
Marschgegend laage-plesi.
Marschiren waka.
Marter pina. pina-man -woche pina-wieki.
Martern e. —. pina hem; pina pina hem.
März Maart [h.].
Maß, Maaß marki. nanga marki das rechte M. da reti marki M. nehmen teki marki wenn's M. voll ist, läuft's über bali foeloe, a ron abra Maßstab, -stock marki-tiki.
Masche steeki. wan steeki fadóm.
Maschine masjìen, masìen.
Maße, Maaße pása-marki du quälst mich über alle M. joe de trobi pasá pásamárki gehöriger M. so leki a fiti einiger M. pikìn so verabredeter M. so leki wi ben taki makandra; so leki wi ben potti mofo makandra; so leki wi ben korderi taki; so leki wi ben potti.
Mäßigen, sich bedari.
Masse hipi; massa, [h.]. da heelie hipi (od. massa).
Mast, Mastbaum massi.
Mästen meki a kom fatoe.
Mastvieh fatoe meti.
Materie sani (Eiter) mantèri; soro-watra; eter [h.].
Matraze matrasi.
Matrose matrosi.
Matt zwaka; weri. kom zwaka ich bin sehr m. mi skin broko; mi skin lábraka Sonnenblitze macht m. tranga zon broko skin; tranga zon gi broko skin.
Matte matta (Schlafmatte von Binsen) papaja.
Mattigkeit zwaka-fasi; broko skin.
Mauer muur; stoon-muur. troffel -werk stoon-wroko.
Mauern metsle.
Maul mofo. hopo hem mofo bradi das M. halten tapo hem mofo halt's M.! tapo joe mofo kein Blatt vor's M. nehmen no tapo hem mofo; taki krin ein großes M. haben, (viel zu entgegnen wissen) habi tranga mofo ein böses M. haben gi asranti taki; taki asranti.
Maul-affen feil haben baboeká; hopo mofo bradi de wakti. mofo-man -schelle klap na mofo -trommel trompoe (bildlich) mofo-drom die Maultrommel ist nicht schwer zu spielen, (Schwätzen ist leicht; mit dem Munde ist's keine Kunst) mofo-drom no hebi vo pre.
Maulthier bòeriki.
Maulwurfsgrille koti koti.
Maurer métselaar. métselaar-wroko -kelle troffel -meister métselaar-basi.
Maus muis'muisi. muis'muisi-fal; muis'muis-fal [sic] (in Gestalt einer 4) abiti -loch muis'-muisi-horo -still pi sei Mausestill! tan pi!
Mausen kisi muis'muisi die Katze kann's Mausen nicht lassen tigri ouroe, ma hem peni no kabá (entwenden) foefoeroe.
Medaille medalli.
Medicin dresi; dresi-watra. dringi dresi.
Meer zout-watra; da bigi zout-watra; zee; da bigi zee. na zee-kanti-sei Meeres-ufer zee-kanti -woge bigi praná; bàre vo zee.
Mehl blom (von einheimischen Früchten) grin Welschkorn-mehl karo-grin ein Faß Weizenmehl wan bali blom Wurmmehl hoedoe-siri Mehl-faß blom-bali -klöschen blom-adompli.
Mehr moro. moro jete nicht m. no moro m. und m. moro moro nicht m. als recht no moro leki reti ich werde es nicht m. thun mi no sa doe moro mehr als moro leki es sind schon mehr als zwei Jahre vorüber moro leki toe jari pasá kabá mehr-mals moro leki wantron; nófotron.
Meiden no bemoejoe nanga dasani; libi dasani das Böse m. kibri hem srefi vo ogri die Kirche m., sie nicht besuchen koti foetoe vo kerki.
Meile toe joeroe.
Mein mi; vo mi. mi tatà; da tatà vo mi es ist mein da vo mi du bist mein joe de vo mi.
Meineid falsi sweri. sweri wan falsi sweri.
Meinen denki; meene; membre; memre; bribi. habi boen (ogri) membre vo hem.
Meinesgleichen da mi spele; vo mi spele. da soema na mi spele; da soema de vo mi spele.
Meinethalben, Meinetwegen vo mi hede; vo mi wawán. vo mi wawán? joe kan go!
Meinige, der, die, das di vo mi.
Meinung membre, memre. doe dati nanga ópregti hatti meiner M. nach so leki mi denki.
Meißel beiter [h.].
Meist pikìn-moro ala; meest [h.]. pikìn-moro ala soema; meest ala soema.
Meister meester [h.]; masra. basi ein M. in Israel wan meester vo Isarel [sic] Zimmer-meister timre-basi mein M. (Herr) mi masra M. sein, (herrschen) de masra sie blieben M. vom Schlachtfeld dem tan masra vo da feti es fällt keine M. vom Himmel aranja moe groen, bifo a repi.
Meistern soekoe (od. finni) foutoe na hem; poeloe hai gi hem.
Melden seni njoesoe kom (od. go); seni taki; seni bòodskopoe; gi kènisi. meki mi kom sabi.
Melken melki.
Melodie wyze.
Melone spaans-beki. watra-moen.
Memme frede-hatti-soema; frede-soema.
Menge hipi; hipi hipi. foeloe soema; wan bigi hipi soema eine ganze M. wan heeli hipi.
Mengen moksi; mengi [h.]. bemoeje nanga dasani sich in e. Gespräch potti mofo na ini.
Mensch soema. ala soema es ist kein M. da no wan soema de was ist das für ein M.? hoesoema ('osoema) dati (im Gegensatz zu Engeln und Thieren) liebi-soema Er ist Mensch geworden a tron wan liebi-soema.
Menschen-blut broedoe vo liebi-soema. helpi vo liebi-soema -kind liebi-soema -menge wan bigi hipi soema -scheu, er ist m. a frede soema -sohn Soema-pikìen -stimme liebi-soema stem.
Menschheit liebi-soema, [pl.] (Weise) liebi-soema-fasi.
Merk marki (in der Schule) les.
Merken bemerki; si; kom sabi auf etw. potti jesi na sich etw. membre, memre merk' dir das wohl! membre dasani boen!
Merkmal marki; teeken.
Merkwürdiges wan aparti-sani; wan verwondroe-sani.
Meßruthe marki-tiki; foetoe-lei.
Messen marki; teki marki. marki da klosi.
Messer nefi. sebi-nefi Taschenmesser zaka-nefi; knépi-nefi Messer-rücken nefi-baka -scheide nefi-mofo -spitze mofo vo nefi.
Messing redi kopro. redi-kopro-draat.
Mestize mostisi.
Metzger slagtri, slaktri. broko hem foetoe vo soso; broko foetoe soso.
Meuterei óproeroe; komploto.
Miauen miàu. poes’poesi de miàu; poespoesi de bari.
Miene fesi. meki wan soewa fesi gute Miene zum bösen Spiele machen joe lafoe, leki dem platìe bakjàu na Domboergoe, dem no gi joe hafoe.
Miethe joeroe wan hoso Leute joeroe soema.
Miethgeld, Miethzins joeroe-moni.
Miethling joeroe-soema.
Milch melki. bobi-watra, [a.] aus M. macht man Butter dem teki melki, meki botro.
Mild safoe; safri; vrìendliki; boen.
Mildern bedari; meki a kom bedari; meki a kom saka; saka; poeloe hafoe.
Mildherzig, Mildthätigkeit boen-hatti -. wan boen-hatti-soema.
Militär dem soldati, [pl.]; militeeri [h.].
Miliz dem borgroe [pl.]; skuttery` [h.].
Million miljòen [h.]; doezend tron doezend.
Milz koekoe. koekoe.
Minder moro wèiniki.
Mindern mindre; poeloe hafoe; sáka. kom moro wèniki.
Mindestens ten minste [h.].
Minute minùti [h.].
Mißbilligen no tevrede nanga -.
Mißbrauch mísbruiki.
Mißbrauchen mísbruiki. joe no moe mísbruiki da nem vo Masra joe Gado.
Mischen moksi. bemoeje nanga dasani sich in's Gespräch potti mofo na ini.
Mischmasch wan moksi moksi-sani; mengi-moesoe [h.].
Mißdeuten teki dasani verkeerti.
Mißfallen a no boen na mi; a no fiti mi hai; mi no lobbi dati; mi no tevrede nanga dati.
Mißgebären trowei bele.
Mißglücken no komopo boen; pori. mi misi.
Mißgönnen djaloesoe; misgéni [h.].
Mißgriff abuisi. misi hanoe (bildl.) meki wan abuisi; misi.
Mißgunst, Mißgünstig s. und adj. djaloesoe.
Mißhandeln e. —. mishandri hem; handri hem slekti; strafoe hem toemoesi.
Mißhandlung mishandri; ogri strafoe.
Mißhelligkeit taki taki (ernstere) trobi.
Mißleiten verleie; kori.
Mißlich hebi. wan hebi-sani; trobi-sani.
Mißlingen, Mißrathen no komopo boen; pori; pansoemá. wan pansoemá-sani.
Missen misi.
Missethat ògri-doe.
Missethäter ogri soema; ogri-doe-man; kili-man.
Missionar lèriman.
Missionsstunde missiòns-begi-kerki.
Mist kakà; dati. doti-horo.
Misten kakà.
Mißtrauen s. ogri membre vo hem.
Mißtrauen v. einem. no habi vertroùw na hem; no vertroùw hem; habi ogri membre vo hem.
Mißtrauisch, er ist m. a no de vertroùw soema; a habi ogri membre vo soema.
Mißtreten, einen Mißtritt thun misi foetoe; - mi misi foetoe; mi foetoe misi.
Mißvergnügt no tevrede; óntevrède.
Mißverstand abuisi.
Mißverstehen no jeri boen; no verstàa reti; meki wan abuisi.
Mißwachsen pansoemá. alasani pansoemá.
Mit nanga. nanga hem mit Wasser taufen doopoe nanga watra m. Namen nennen kali nanga nem zugleich mit moksi nanga Milch m. Zucker melki nanga soekroe mit der Zeit bambèi; nanga tem m. Tagesanbruch na moesoe-dei; dei-broko.
Mitarbeiter masra-ningre (biblisch) mede-helper [h.] (Kamerad) kamerati.
Mitbringen tjari nanga hem.
Miteigenthümer mede-èigenaar [h.]. a habi wan pòrsie na ini da pranasi.
Miteinander nanga makandra.
Miterbe mede-érfgenaam [h.].
Mitgefühl sari-hatti; mède-lyden [h.]; zwaka hatti; zwaka vo; fili vo -.
Mitgehen, mit einem go nanga hem. teki; foefoeroe.
Mitgift pòrsie.
Mitglied lèdemaat [h.]; lidmaat; leden [h.]. wan lèdemaat vo wi gemeente; wan soema vo wi gemeente.
Mithalten, es m. mit einem holi nanga hem.
Mithin vo da hede; vo dati hede; dati hede; dus [h.]; dosoe.
Mitknecht, Mitsclave masra-ningre.
Mitleid, Mitleiden sari-hatti; mèdelyden [h.]; sari; zwake; fili -. vo hem aus M. vo sari-hatti M. mit jem. haben habi wan sari vo hem; habi sari-hatti vo hem; habi mèdelyden nanga hem; habi broko hatti vo hem.
Mitleidig sari-hatti. wan sari-hatti-soema.
Mitnehmen tèki tjari nanga hem.
Mitplaudern taki na ini.
Mitschicken, mitsenden seni go nanga hem.
Mittag mindri-dei, dina-tem; dina. zon tanapoe zu M. essen njam dina nach M. baka dina die Königin von M. da koningin vo Zuid-kondre.
Mittags-essen dina. breki-ruste M. halten de na breki-ruste (ein Mittagschläfchen machen) hali baka pikìnso -stunde breki-joeroe in der Mittagsstunde durcharbeiten, keine M. halten holi breki -zeit dina-tem.
Mitte reti mindri. na dem mindri.
Mittel dresi Abführmittel poergàsi.
Mittelmäßig hafoe hafoe.
Mittelsmann, Mittelsperson mindri-man.
Mittelst nanga wroko vo -, nanga.
Mittelstraße mindri-pasi. waka na mindri-pasi.
Mitten na mindri; na mindri vo. na mindri pasi m. in der Nacht na mindri neti m. unter den Tigern na mindri vo dem tigri m. unter sie na dem mindri m. innen reti na mindri m. im Paradiese reti mindri na ini parady`si.
Mitternacht mindri-neti. na mindri-neti nach M. na baka mindri-neti.
Mittheilen gi hafoe. gi poti-man hafoe; gi hafoe na potiman Neuigkeiten m. tjari wan njoesoe kom.
Mittler mindri-man; míddelaar [h.].
Mittlere mindri -. mindri-pasi.
Mittlerweile ala-dati; ondertusi [h.].
Mittwoch drì-dei-wroko.
Mitunter wánwantron.
Mitwirken helpi.
Mitwissen sabi. sondro mi sabi.
Möbel sani; meuble [h.]. hem sani; hem meuble.
Mode fasi; modo [h.]; smak. da laatste smak.
Model modél; patròn.
Moder boekòe.
Modern v. boekòe.
Mögen wani; mag. a no wani er mag (darf) das nicht thun a no mag doe dati.
Möglich mòogelyk [h.]. ala soortoe sani sein Möglichstes thun doe hem best.
Moment momenti; bro. na wan bro.
Monat moen.
Monatlich ala moen; ibri moen. moen.
Mond moen. moen dede; doengroe moen neuer Mond njoe moen der Mond geht unter moen de saka; moen go slibi - nimmt zu moen de gro nimmt ab moen de broko Vollmond foeloe-moen es ist V. moen bigi Mondschein moen-kenki -sucht, -süchtig moen-siki die Mondsucht plagt ihn, er ist mondsüchtig moen-siki de trobi hem; a de pina nanga moen-siki.
Montag mòendei.
Montirung, Montur montèri.
Monument stoon-monumenti [h.].
Moor swampoe.
Moos groen groen.
Morast swampoe; toko toko.
Mord kili. kili-wroko e. M. verüben doe wan kili-wroko; kili-soema.
Morden kili; kili soema.
Mörder kili-man. kili-plesi.
Morgen s. mámantem. di mámantem den ganzen M. da heeli mámantem jeden M. ibri mámantem guten M.! goemára - sagen taki goemara.
Morgen adv. tamara. ta-tamara [sic] mámantem; dei-broko mámantem morgenden Tages dei-broko; tamara morgen, morgen nur nicht heute, sprechen alle faulen Leute areèn-tem tingi-fouwloe wani meki hoso, dre-tem a de vergiti.
Morgen-andacht mámantem-kerki. moesoe-dei zuerst kommt die M., dann Tagesanbruch; dann geht die Sonne auf fosi moesoe-dei broko, dan dei broko, dan zon hopo -gruß goemara einem e. M.g. bieten taki hem goemara -land oost-kondre -stern dei-star -stunde mámantem-joeroe.
Morgens mámantem. mámantem froekoe sehr früh M. na moesoe-dei; bifo-moesoe dei.
Morsch verrotoe; pori.
Mörser montiri. matta Mörser-keule montiri-tiki; matta-tiki.
Mörtel kalki.
Moschus moskoes [h.].
Most njoe wien.
Motte motoe.
Mucke kaprisi. a habi hem kaprisi.
Mücke maksita [sic]. maksita [sic] de beti Mücken-wedel wa'wai.
Mucken sori kaprisi; meki doen-.
Muckisch kaprisi -. wan kaprisi-boi.
Mucksen tan tiri, no hopo joe mofo!; tan pi!
Müde weri. kom weri müde vom Gehen weri vo waka ich bin diener m. wi weri nanga joe.
Muffig mef [h.]; boekoè; pori; verrotoe.
Muhamedaner a habi da Sokko-bribi (die Sokko-neger sind Muhamedaner).
Mühe mòeiti; trobi; pina; broko hede. trobi; gi trobi; pina die Arbeit macht keine M. da wan wroko, disi no ha trobi M. haben pina; pina pina keine M. sparen na spare wan mòeiti es ist der M. nicht werth a no waarti da mòeiti.
Mühen, sich meki móeiti; doe mòeiti; doe hem best; pina; pina pina.
Mühle mieli. winti-mieli Mühl-stein miel-stoon.
Muhme mozi; tanta; sisa-pikìen; brara-pikìen.
Mühsal pina; trobi.
Mühsam hebi; trobi -. wan trobi-wroko.
Mühselig pina -, trobi -. wan pina-liebi; trobi-liebi.
Mühseligkeit pina.
Mulatte marata. marata-oeman.
Mulde baki.
Multipliciren doblo ta teli.
Mund mofo. hopo mofo den M. halten tapo mofo sich den Mund ausrede, bluthig reden broko hem mofo soso (od. vo soso) sich den M. müde reden weri hem mofo vo soso einem über den M. fahren gi hem asranti mofo; gi hem bigi mofo sein M. steht nie still hem mofo de waka waka Mund-glaube mofo-bribi -stück mofo.
Mündlich nanga mofo.
Mündung mofo. da mofo vo da riba.
Munkeln tori de waka waka ondro ondro, taki —.
Munter vròliki (nicht schläfrig) nanga krin hai.
Munterkeit vròliki-fasi.
Mürbe safoe. meki a kom safoe; safoe hem.
Murren knoroe, knoer; mandi. vo dati wider jemand mandi nanga hem ohne Murren sondro knoroe.
Muß pappa.
Muschel skropoe.
Musik muziki. pre (od. meki) muziki.
Musikant muzikanti.
Muskatnuß noto-moskati; noto.
Muskete soldati-gon.
Muskite maksita. maksita de beti mi Muskiten-netz maksita-klosi.
Musselin moeselìen [h.]; kamerdoek [h.].
Müssen moese, moe; verpligti vo. da mi moe kom? es muß herauskommen a moese komoto ich muß gehen mi verpligti vo go ich muß (weg) gehen mi moe go.
Müssig sondro wroko. loiri sich m. herumtreiben waka jajo e. m. (träger) Mensch wan loiri (od. lezi) soema.
Müssiggang loiri-fasi; lezi-fasi. lezi-fasi de da loetoe vo ala ogri.
Müssiggänger loiri-soema; lezi soema; jajo-man.
Muster monster [h.]; modél; patròn; voorbeeld [h.].
Musterung parade [h.].
Muth hatti; man-hatti. teki hatti einem M. machen gi hem hatti einem den Muth benehmen meki a lasi hatti M. haben habi man-hatti den M. haben, zu — habi hatti vo — den M. verlieren lasi hatti der M. ist ihm entfallen hem hatti fadóm sein Müthchen kühlen poeloe hem luste (lostoe) du weißt nicht, wie mir zu Muthe ist joe no sabi, san de na ini mi hatti.
Muthig man-hatti -. man-hatti-soema.
Muthlos sein na habi hatti. lasi-hatti-soema.
Muthmaßen bribi; denki.
Muthwille prefoeroe. da boi meki prefoeroe nomó.
Muthwillig prefoeroe -. wan prefoeroe-boi (absichtlich) expressi er hat es m. gethan a doe dati expressi.
Mutter mamà; nenne. mòedroe (Gebärmutter) moeroe die M. alles Bösen da loetoe vo ala ogri Mutter-leib bele; moeroe von Mutterleibe an sinsi mi mamà bele — -sprache kondre-tongo; kondre er spricht seine Muttersprache a de taki hem kondre-tongo; a de taki kondre.
Mütze moesoe. bre-moesoe.
Copyright © 2003